wowawiiwa

Hell yeah.

In the beginning...

Var och shoppade lite idag med mor och mormor, mina inköp är jag väldigt stolt över.

Köpte mig en grå huvtröja, en skjorta - klänning nästan, och 5 tröjor, underkläder och ett par underbaaara björn borg skor. Jag har blivit kär i mina nya kläder och kommer ha på mig allt på en och samma gång.
Det är en bra dag idag!

Puss!

Har fixat mig och ska snart börja röra mig in mot Fridhemsplan. Ska hem till min älskling Stina, förkrökar där med alla underbara tjejer och spelar sjuka spel - våghals bla. Sedan blir det utgång! Det är fortfarande äckligt kallt så min klädsel ikväll består utav TVÅ par strumpbyxor, jeans, ett par snygga stövlar till och en lite mer partytopp.
Ser fram emot kvällen. Och INGEN ska få förstöra den här kvällen, då blir jag tokig! 3 utgångar i rad har blivit fiasko, så fan om den här blir kass. Men det tror jag inte, man kan inte misslyckas med dom här tjejerna!

Ringde till Larssas lillebror idag, han åkte till Spanien med sin familj igår och hälsade på Larssa osv. När jag ringde Micke så var det mot min förvåning Larssa som svarade, hörde knappt vad han sa för jag blev så ställd. Har inte pratat med Larssa i telefon på kanske 1½ 2 månader. Lite utav en chock.

Men nu ska jag fixa det sista hemma för kvällen sedan drar jag!

Puss!

Kan inte sova, har legat i sängen mer än en timma. Usch, jag är trött.
Det är jul snart och jag känner mig både stressad och pressad. Irriterande. I år gillar jag inte julen, inte vintern för den delen heller. Det är svin kallt och jag har inte rört mig utanför dörren på 3 dagar. Har bestämt mig för att stanna inne tills det blir varmare, men imorgon kommer jag säkert gå ut bara för att jag skrev sådär nyss -.-' .
Det är skit mycket snö ute och det snöar mest hela tiden. Det kanske är vackert, det är frisk luft osv. Men det är ju kyligt som fasen. Fryser arslet av mig bara jag tar en cigg på balkongen. Och folk som ska ut och vara fina, framför allt tjejer, klär på sig en snygg tunika/klänning ett par strumpbyxor och klackskor. Galna? Japp.
Om jag ska gå ut ska det vara dubbla strumpbyxor, jeans, strumpor, raggsocker, två par linnen en tshirt och en tjocktröja och en tjock jacka, halsduk, mössa och ett par vantar... och självklart ett par varma skor. HAH! vaaarmt och sköönt :D
Jag borde gå och lägga mig snart igen, ska försöka komma upp någorlunda tidigt imorgon, inte för att jag måste utan mest för att skapa mig lite rutiner.
God natt!

Har precis kollat nya twilight filmen, sjukt bra, jobbigt slut dock. Längtar tills nästa film kommer, men det kommer gå åt helvete med tanke på att jag och mitt tålamod absolut inte under några omständigheter kommer överens. Men jag har väl inget annat val än att vänta -.-' !

Har börjat prata med Herr Blomqvist lite granna, känns trevligt! =)
Var längesen jag umgicks med honom, saknar den tiden lite faktiskt!

Men i alla fall, nu måste jag dra mig från datorn.
Puss

Hemma efter 2 veckor på sjukhuset. så underbart men ändå så tröttsamt. Jag har inte hunnit köpa några julklappar ännu, och just nu är jag bara super trött! Mamma har kommit hem, hon har varit 3 veckor i Afrika. Dock kom hon hem sjuk vilket gjorde mig sjukt orolig. Men hon har varit på sjukhuset hon också och fått den hjälp hon behöver. Hoppas bara att hon blir frisk snart, min älskade mamma.
Nu ska jag ta en kopp kaffe och njuta av min hemgång!

Vaknade för en stund sedan, kändes skönt att få sova i min alldeles egna säng!
Rutinerna från sjukhuset sitter fortfarande kvar, det är iofs väldigt bra med rutiner.
Lyssnar på musik nu och det som kommer ur mina högtalare är låten ''No more lies'' med Iron maiden.
Känner mig ganska förändrad, inte till utseendet utan till personligheten, till tänkandet.
Har sett det mesta från ett helt annat perspektiv. Jag tror dock att det är väldigt bra, så jag ser min förändring väldigt possetiv. 10 dagar på sjukhuset och jag har träffat människor som haft det sjuukt mycket tuffare, och som är väldigt sjuka. Jag har sett andra människor från en annan sida, innan vet jag inte riktigt hur jag har sett på andra. Men det är verkligen helt förändrat. Jag ser en annans människas välmående på ett helt annat sätt. Och jag tror faktiskt att det kan vara nyttigt. Dels så har jag sett att hur en människa kan komma upp på fötter och vågar byta några ord från att bara vara sänliggandes, bara man säger ''God morgon'' eller ''Hur mår du idag?'' Det kan förändra en annans människas syn på hela verkligheten. Och att man kan göra så lite för någon men för den andra personen så kan det betyda - hopp, för livet.
Jag har märkt att jag bryr mig väldigt mycket om andra, och jag vill allas bästa. Och jag har blivit mer mottaglig för främmande människor. Så jag måste ju säga att jag känner mig inte så speciellt blyg längre - utan tvärtom. Jag har nog blivit mer social och det känns bra. Känns som om jag kan komma någonstans i livet, på det ''lilla'' jag har lärt mig dom senaste dagarna.
Och att jag har vänner som bryr sig, det är nu man märker vilka som står en närmast. Vilka som bryr sig.
Helt otroligt, jag känner mig lyckligt lottad!
Jag älskar er så obeskrivligt mycket!
Jag är tacksam för det jag har, det förflutna lägger jag bakom mig och jag börjar titta framåt - mot en ljusare framtid. Det kan verkligen bli något bra utav allt det här. Jag känner mig starkare än någonsin. Jag känner mig älskad som jag aldrig gjort förut. Jag har tagit förnuftet till fånga. Och jag tror att det här var vad jag behövde. Det som skulle öppna mina ögon för verkligheten.
Det är en process, kan vara en lång sådan. Men ju mer tiden går desto ljusare ser min framtid ut.
Och jag börjar kämpa, för mig själv.

Puss
/B

Har aldrig varit så glad över att vara hemma, har levt på sjukhuset i 10 dagar och det tog död på mig, ännu mer död än jag var när jag kom in. Hm var en ganska läskig upplevelse, fast jag inte var så speciellt medveten om vad som hände. Kan man säga att jag varit död nu? Är man det om man får hjärtstillestånd?
Är helt 110% säker på att jag reste mig upp den kvällen och tittade på alla, panikslagna. Men jag rörde mig tydligen inte hur fläcken, andades knappt. Snacka om slutkörd kropp.

Imorgon får jag åka tillbaka till sjukhuset igen, endast pga säkerhetsskäl. Jag vill inte :(
Maten e skitäcklig, finns ingenting att göra. Jag får iaf ha mobilen så jag kan ju kolla FB och läsa lite nyheter osv.
Fast iofs, har underbara människor som hälsar på varje dag! Och jag har endast gått upp ETT kilo fast jag ätit massvis med choklad och godis. Har nämligen fått väldigt mkt choklad askar och sånt.

Känns som om jag kan gå vidare med mitt liv nu. Har Inte så mycket att se tillbaka på. Jag tar en dag i taget och med tiden blir det bättre! =)

Nu ska jag gå ut och ta en cigg (!), har börjat snusa under min vistelse på sjukhuset. Det suger.

Puss Bella

''Ärligt talat så var det skönt med ett dåligt svar''

Okej, jag tänker inte bry mig längre om all skit. Ett avslutat kapitel, känns bra! Äntligen!

Imorgon blir det kryssning med en hel del folk, det blir fet fest! Kommer bli helt galet, ser fram emot det.
Äntligen kommer man ifrån skiten i den här äckliga staden!

Hm, fick itne direkt någon sömn inatt, sov en timme på morgonen och jag drömde hemska, vidriga saker under den korta stunden.
Alldeles för mycket hat i en sån liten kropp. Identitet Iskall.

Kan inte sova, klockan är nu halv 3 och miljontals tankar flödar igenom mitt huvud. Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Önskar inte ens min värsta fiende något liknande.

Vad är det för fel jag har gjort?
Jag trodde att jag hade lyckats hitta något fint, men det togs bort på bara några sekunder.
Känner mig helt tom inuti, helt iskall. Vet inte hur jag ska kunna lita på någon annan igen. Vet inte ens vad jag ska skriva. Kan inte finna några ord helt enkelt. Jag känner mig så nedbruten och förstörd.
Hur kan en männniska sjunka så lågt!? Åh, jag önskar hela tiden att jag aldrig hade träffat dig, men om jag inte hade gjort det hade jag aldrig fått uppleva allt det fina! Vet inte vad jag ska ta mig till, det är en stor klump i halsen som bara väntar på att få komma ut, men det går inte. Jag borde ha fattat att det var någonting när jag träffade dig.

HELVETE! Nu kommer det där upp, kommer inte kunna sova på ett bra tag. Alla dessa förjävliga tankar tar död på mig, äter upp mig innefrån. Vem ska man kunna prata med? Skolan kommer gå åt helvete. Borde inte ens lägga ner tid på att bry mig, men det är jävligt svårt när jag fortfarande älskar dig. Tyvärr älskar jag dig av hela mitt hjärta fortfarande.
Ordet älskar... första killen jag säger det till... dumt gjort Isabell.
Jag klarar verkligen inte av det här. Jag vill bli ett litet barn, gråta i mammas famn. Jag saknar henne. Hon kommer inte hem ännu försen om 2 veckor, vi har nog mycket att prata om då.
Att jag kunde vara så jävla blind! Kroppen skakar, musiken i bakgrunden försvinner bara mer och mer.
Jag kryper in i mitt skal och låtsas som om inget har hänt. Precis som vanligt.

''It's your time to shine'' IN MY ASS!
Jag kommer aldrig kunna förlåta det här, hur mycket lögner finns det!?
Finns det någonsin stopp på allt elände? Det slutar ju för fan aldrig! Jag orkar verkligen inte... idag tog det fan stopp på riktigt.  Åt helvete med allt.
Du vet inte vad kärlek är.

Fattar inte vilken jävla idiot du egentligen är. Jag skäms över dig, jag äcklas utav dig. Jag ångrar att jag lagt ner så mkt känslor och tid på dig. Absolut inte värt det!